Vecka 1

Vi gör inget annat än äter, sover och blir ompysslade för vi är ju så små.

Vi är dessutom både blinda och döva i några veckor efter födseln.

Lilla minstingen "pyret" måste matte hjälpa så hon får i sig mat, hon var som en liten fågelunge när hon kom ut men pigg och envis. 

Vecka 2 och 3

Nu har vi öppnat både ögon och öron så ser och hör vi.

Lilla pyret växer men är fortfarande mycket mindre än vi andra. 

Hon blir dock tuffare och tuffare, hon är envis.

Hon får fortfarande hjälp av matte när hon ska äta, för vi andra är både större och starkare och vi försöker ta hennes tutte när hon äter. 

Vecka 4 och 5

Tiden går alldeles för fort tycker matte.

Vi har blivit riktigt busiga nu och vassa tänder har vi fått.

Lillsyrran har börjat att öka mer och mer i vikt nu och tuff  har hon blivit när hon drar, biter och försöker brotta ner oss som är större. 

Vi äter nästan bara vanlig mat nu för mammas mjölk börjar att ta slut.

Godast är dom torra matkulorna och så är det så skönt att gnaga på dom när det kliar i tänderna. Klorna har vi fått klippta ett par gånger och så har vi fått maskmedel som smakade äckligt men det är ju ett måste säger matte. 

Det är inte så lätt att stå snyggt när man bara är 5 veckor men vi försökte i alla fall.

Vecka 6

Vi äter duktigt av den vanliga maten men tar oss gärna en slurk av mammas tuttar när hon är med oss i hagen. Hon kan gå in till oss precis när hon vill, men hon tycker nog att vi är jobbiga när vi sliter och drar i henne så hon vill inte vara med oss hela tiden bara då och då för att titta till oss.

Vecka 7

Nu är det full fart på oss små busfrön, vi brottas, jagar bollar, drar varandra i svansarna och vi undersöker leksakerna så ordentligt att en del till och med har gått sönder. Tänderna är både många och vassa nu så det känns när vi biter matte i fötter och händer för då låter hon och det är jätteskojigt. 

Vecka 8

Nu har ägarna till våran pappa varit här och tittat på oss och dom tyckte att vi var så fina men det tycker ju alla som ser oss. 

Vi ska snart bli vaccinerade, chippade och besiktigade och sen ska vi få flytta till våra egna familjer som matte säger är jättebra och mysiga så det kommer nog att bli jättebra. Men minsta lilla systern får vara kvar i kenneln så länge för matte vill se hur hon utvecklas, hon kanske blir en mini havanais, vem vet? 

Vikttabell